Fælles skandinavisk indsats for sælerne

Tre skandinaviske naturbeskyttelsesforeninger sender samlet bud til de respektive landes miljø og fiskeriministre for at løse konflikten mellem sæler og fiskere. De grønne organisationer anerkender ikke nedskydning af sælerne som en løsning.

27. december 2013

Hver sommer fremsætter garnfiskere i Norden ønske om jagt og bekæmpelse af sæler, på grund af sælernes ødelæggelse af garn og fangster. Det er et reelt problem, men man kan ikke skyde sig ud af det. Derfor går Danmarks Naturfredningsforening og søsterorganisationerne i Sverige og Finland nu til deres respektive miljø- og fiskeriministre for at pege på en reel løsning.

Let bytte for sælerne

Fiskeri med bundgarn og andre faststående garn er på mange måder et skånsomt fiskeri, sammenlignet med det ødelæggende bundtrawl. Desværre er fangsterne lette at gå til for sælerne, der lokalt kan medføre meget væsentlige skader på både garn og fangster. Fiskerne giver derfor jævnligt udtryk for, at der er ”for mange” sæler. Men bekæmpelse af sæler er ikke en reel løsning.

- Der er lokalt et reelt problem for garnfiskerne i de kystnære farvande. Det vil vi rigtig gerne medvirke til at løse. Men det er altså ikke en løsning at skyde sæler, hvis man vil fjerne problemet med, at sæler går i garnene efter nem føde. De resterende sæler vil jo også lynhurtigt lære, at der er nem føde i garnene. Det vil være skruen uden ende og dermed symptombehandling. Og der er jo allerede i dag mulighed for i Danmark at få lov at skyde spættet sæl – men det har åbenbart ikke løst problemet, og end ikke alle tilladelser er udnyttet, siger Bo Håkansson, biolog i Danmarks Naturfredningsforening.

Fælles brev med løsninger

Sammen med den finske Naturskyddsföreningen og Svenska Naturskyddsforeningen har Danmarks Naturfredningsforening blandt andet anbefalet de respektives landes miljø og fiskeriministre at afsætte flere midler til undersøge afværgeforanstaltninger i de ramte fiskerier og indlede et samarbejde med fiskerne om at udvikle og afprøve nye ideer og fiskerimetoder. De svenske fiskere er i fuld gang, sammen med svenske forskere.

- Ikke mindst anbefaler vi, at få genoprettet fiskebestandene i havene, da en livskraftig fiskebestand vil reducere konflikterne omkring sælerne, siger Bo Håkansson.

Plads til både fiskere og sæler 

En permanent løsning, der én gang for alle kan holde sælerne fra fangster, er udvikling af effektive fiskeredskaber, hvor sælerne ikke kan komme til fangsterne. Derfor er der brug for opprioritering af et arbejde, der afklarer potentialet. I Sverige og Finland er gjort en del forsøg.

- Vi har stor forståelse for garnfiskernes frustration. Men vi skal fjerne problemet, ikke sælerne. Vi synes ikke, at prioriteringen af udvikling af sæl-sikre redskaber tilnærmelsesvis afspejler det problem, som fiskerne siger de har. Derfor beder vi nu de relevante ministre i Danmark, Sverige og Finland om sammen at opprioritere arbejdet med at finde en reel og permanent løsning, i et samarbejde med fiskerne, slutter Bo Håkansson.

 

Deltag i debatten

 

 

comments powered by Disqus

Fiskerbåd
KONFLIKT. Mange af havets fiskebestande har det skidt, og det giver i stigende grad konflikter mellem på den ene side fiskerne og på den anden side de rovdyr, der lever af fiskene, Det ses af, at fiskerne i stigende grad søger om tilladelse til at skyde sælerne fordi, de tager "deres" fisk. 

Fælles brev fra naturorganisationerne

Sveriges miljöminister Lena Ek och Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, Finlands miljøminister Ville Niinistö og jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen, Danmarks miljøminister Ida Auken og fiskeriminister Dan Jørgensen.

Kære miljø- og fiskeriministrar i Sverige, Finland og Danmark

Vi retter denne fælles henvendelse til jer fra de svenske, finske og danske naturbeskyttelsesforeninger, fordi vi igennem en årrække har kunnet konstatere et tilbagevendende ønske fra de nordiske fiskere, om at mindske problemerne med sæler, der ødelægger fiskegarn og fangster. Vi deler dette ønske!

Men vi har samtidigt en stark önskan om att ha starka och livskraftiga sälpopulationer i våra hav. Detta är också ett krav som ställs genom många internationella, europeiska och nationella lagar och konventioner. Att minska stammarna av säl genom licensjakt, som föreslagits i samtliga våra länder, vore därför enligt oss inte en lösning, varken på kort eller lång sikt.

For det første vil jo ikke ens en stor bortskydning af bestanden nødvendigvis fjerne de individer, der specialiserer sig i at gå i garnene. Og de resterende sæler vil hurtigt lære at gå i garnene.
För det andra är våra gemensamma sälsbestånd inte så starka att de klarar hård beskattning. I Filnland har gråsälsjakten varit organiserad som skyddsjakt med mycket höga jaktkvoter (ca 1000 sälar/jaktsesong). Åland har haft en kvot på 450 sälar. Om licensjakt med höjda kvoter införs också i Sverige riskeras de gränser för vad hela gråsälstammen tål (potential biological removal, PBR) att överskridas.1 Vid ett flertal tillfällen har också knubbsälsbeståndet i Skagerack och Kattegatt kraftigt reducerats (upp till 50%) på grund av valpvirusutbrott. Sannolikheten för att detta ske ske igen är mycket hög.

Vidare lider vikarsäl, gråsäl och knubbsäl fortfarande av fysiologiska skador, sannolikt på grund av miljögifter. Detta måste man ta höjd för i förvaltningen av bestånden. Beskydning är en kortsiktig ”symptom-behandling” af problemet. Derimod vil udvikling af afværgeforanstaltninger og alternative fiskerier, der er effektive, være en ångsiktig effektiv løsning, en gang for alle.

Det har i Sverige och Finland gjort en del forsøg med att ta fram sälsäkra redskap. I kommerciell skala används de också sedan länge och med goda resultat längs med norra Östersjökusten i form av 

  1. PBR för en minimistam på 24 000 sälar har uppskattas till 1560 individer i Kauhala K, Ahola M. P., Kunnasranta M. 2012 Demographic structure and mortality rate of a Baltic sea grey seal popiulation at different stages of population change judged on the basis of the hunting bag of Finland. Ann. Zool. Fennici 49:287-305. http://www.sekj.org/PDF/anz49-free/anz49-287.pdf så kallade push-up-fällor för lax.
  2. På svenska västkusten har problemet med sälar framförallt varit tydligt i ålryssjefisket. Där har försök gjorts med att byta ut materialet i ålryssjans fiskhus vilket har minskat skadorna.
  3. Sedan några år är dock fisket efter ål på svenska västkusten helt förbjudet och problemen därmed ut världen. På den danska sidan, där ål beklagansvärt nog fortfarande fiskas, skulle dock dessa redskap kunna minska på skadorna. Med tanke på de goda resultat som framkommit vid användning av sälsäkra fiskeredskap, åtminstonde i Sverige, är vi från naturskyddsföreningarnas sida förvånande över det svaga intresset för att fortsätta utveckla och använda dessa inom yrkesfiskekåren. Det svarar inte tilnærmelsesvis til det problem, som yrkesfiskerne säger att de oplever med sälarna.

Derfor fremsætter vi nu från våra 3 naturskyddsföreningar desse ønskemål:

  • Satsa mer pengar och kraft på att iværksætte initiativer, der kan beskrive muligheder og begrænsninger indenfor afværgeforanstaltninger i de ramte fiskerier.
  • Mindlede et samarbejde med fiskerne om at udvikle og afprøve nye ideer og fiskerimetoder, således at der kan findes en permanenta løsningar, der tilgodeser både fiskerne och sälarna.
  • Förbättra samförvaltningen av våra delvis gemensamma sälbestånd som tar sitt avstamp i EUs art- och habitatdirektiv och gynnsam bevarandestatus. HELCOMs sälgrupp är ett bra forum för att diskutera vilkor som garanterar att jakten inte riskerar den gynnsamma bevarandestatusen för sälarna. Särskilt viktigt är det att skydda vikaresälen (med Finska vikens delpopulation i kritisk status) och Östersjöpopulationen av knubbsäl.
  • Återställ fiskbestånden i våra hav. Med livskraftiga fiskbestånd minskar konflikterna med sälar. God lönsamhet i yrkesfisket ger också högre resiliens mot förluster.

Med venlige hilsener
Ella Maria Bisschop-Larsen, Præsident Danmarks Naturfredningsforening, Risto Sulkava, President Finska Naturskyddsföreningen og Mikael Karlsson, Ordförande Svenska Naturskyddsforeningen

Kontakt

Bo HåkanssonBo Håkansson
Naturpolitisk medarbejder

22 27 51 57
boh@dn.dk

Kontakt

Tine GjerløvTine Gjerløv
Presserådgiver

22 85 22 08
tgj@dn.dk